3 läkare

Jorge och Mercedes:
från Spanien till Eskilstuna

Mercedes och Jorge med deras dotter Silvia
J

ORGE OCH MERCEDES kom från Spanien till Sverige i februari 2013. Med sig hade de sin dotter Silvia som nu är drygt 2 år. Båda två är läkare, Jorge är pediatriker och Mercedes är oftalmolog, och de genomförde sina språkstudier på MediCarreras center i Calafell, strax söder om Barcelona. Nu bor de i en villa i Eskilstuna.

Både Jorge och Mercedes anser att det var väldigt viktigt att gå intensivkursen i svenska. Det har gjort att de snabbt kom in i arbetet och i samhällslivet. När vi pratar med dem har de varit 5 månader i Sverige och pratar flytande svenska. Man pratar ganska mycket varje dag, säger Jorge. Den dagliga träningen är viktig för att på riktigt komma in i språket. På till exempel föreläsningar förstår vi ungefär 90%. Särskilt den första tiden på sjukhuset hade vi god hjälp av att vi under kursen fått studera medicinsk svenska. Men i samtal kring andra ämnen än medicin är det fortfarande litet svårare.

Det har varit en stor hjälp för familjen att MediCarrera har hjälpt till med alla praktiska detaljer runt flytten, till exempel att hitta bostad, ställa sig i dagiskö, ordna med papper och allt annat. Det är mycket jobb, och eftersom språkstudierna är så intensiva skulle det ha varit svårt att ordna allt detta själv. Personalen på MediCarrera gjorde verkligen allt de kunde för att hjälpa oss och de kunde lösa de problem som uppstod, berättar Jorge. Även om det var litet nervöst och en hel del väntan, eftersom vi var så många på vår kurs, så ordnade de allt väldigt bra.

Den första riktiga kontakten med MediCarrera var intervjuresan till Sverige. Paret hade med sig sin dotter, som då var 9 månader gammal. Resan var väldigt bra organiserad, fortsätter Jorge. Vi hade ju vår lilla dotter med oss och vid något tillfälle behövde vi hjälp att ordna något speciellt. Mats på MediCarrera ställde då upp på ett bra sätt och såg till att det löste sig för oss.

De är båda två nöjda med språkkursen. Det var en överraskning för dem att kursen var så intensiv. Det hade de inte riktigt förväntat sig. Vi hade inte satt oss in i vad studierna egentligen innebar. Man går på lektioner hela dagen och sedan har man flera timmars hemstudier varje dag. Det är krävande även för oss som är studievana, säger Jorge med ett skratt.

När föräldrarna hade lektioner gick lilla Silvia på dagis. Det var helt avgörande för att Jorge och Mercedes skulle kunna genomföra sina studier. Dagis var en trevlig upplevelse för Silvia. Personalen tog väl hand om barnen och fortfarande minns Silvia några av dem och också några av kompisarna.

I FEBRUARI BÖRJADE de arbeta på sjukhuset. Under den första veckan introducerade de Silvia på hennes dagis. Det gick fint och Silvia trivdes. Deras egen introduktion på sjukhuset gick också bra. De upplevde att de inte hade någon press på sig för att direkt börja producera, utan de kunde ta den tid de behövde för att anpassa sig. Introduktionen var bra ordnad och det märktes att man på sjukhuset var van att ta emot utländska läkare. Den första tiden arbetade de med en handledare och efter ungefär 1 månad fick Mercedes sina första patienter. Mercedes hade till en början bara 2 patienter om dagen och sedan trappades det upp, så att hon sedan en tid tillbaka arbetar lika mycket som kollegorna. Hon fick själv styra i vilken takt hon skulle trappa upp sitt arbete, vilket hon tyckte kändes bra. Jorge var på olika avdelningar och arbetade vid sidan av en annan läkare i början. Efter 2 månader hade han sin första “egna” patient och då började han också ha jour. Efter 3 månader hade han sin första nattjour. Jag tycker det går bra på jobbet nu, säger Mercedes, även om det fortfarande är jobbigt med de administrativa rutinerna. Men arbetet flyter hela tiden lättare och jag behöver inte hela tiden tänka efter hur jag ska göra. Det går också allt lättare att få vänner och att komma in i det sociala livet.

De tycker att det finns en del viktiga skillnader mellan att arbeta som läkare i Spanien och i Sverige. Jorge ser samma sjukdomar i båda länderna medan Mercedes märker en viss skillnad inom sin specialitet. Den största skillnaden ligger dock i att man i Sverige har mycket mer tid för att prata med patienten. Man har mer tid per patient och det känns bra att arbeta så. En annan skillnad är att kompetensen hos sjuksköterskor och sekreterare är mycket högre i Sverige. Här sköter var och en sitt arbete på ett kunnigt och ansvarsfullt sätt och det gör att läkaren kan fokusera på sin kärnverksamhet. Mercedes märker att hon har mer administrativt arbete i Sverige än i Spanien, eftersom läkarna i Sverige också utfärdar intyg till Försäkringskassan och skriver ut mer recept.

Både Jorge och Mercedes ser positivt på sin karriärmässiga utveckling i Sverige. Båda två kan arbeta med sina subspecialiteter och de ser att de får stöd från sina chefer för att vidareutbilda sig och att kunna fortsätta utvecklas i den riktning de önskar. Idag har jag pratat med min chef och vi har planerat vad jag ska arbeta med de kommande 6 månaderna och även min utveckling för 2 år framåt, berättar Jorge. Det gör att jag känner mig positiv och ser ljust på framtiden.

Förutom att flytten till Sverige inneburit att de fått en bättre arbetssituation tycker de också att Silvias framtid ser ljusare ut än i Spanien. Mercedes ser en stor fördel i att Sverige är ett barnvänligt land. Vardagen blir enklare eftersom det inte är ett problem om man måste vara hemma för att barnet är sjukt eller måste till läkaren.

Familjen anlände till Sverige mitt i vintern när snön låg tjock. Det var så klart en stor omställning, men de anser att det går bra att anpassa sig och eftersom man har fler semesterdagar i Sverige kan man sprida ut sin semester och resa även på vintern. Den första tiden i Sverige var också jobbig eftersom det var så mycket nytt att lära sig och att anpassa sig till. Jorge uppmanar andra läkare som står inför samma utmaning att se tiden an med tillförsikt, att låta anpassningen ta den tid som krävs och lugnt ta sig igenom den första fasen, för det blir snart mycket bättre!